De grundläggande spelstrategierna förklarade här nedan kommer att listas i strategitabellerna som finns i nästa artikel. Vi kommer dock att förklara en del här också för att klargöra saker.

Dra på mjuk 17

Ess-6 är en hand som alltid bör dras nytta av. Trots detta ser vissa spelare den som en hård 17 (10-7) och stannar, om givarens kort är ett nummerkort med mindre värde än 6 kommer han/hon att stanna och öka risken för att bli tjock. Eftersom att vi i ett spel med en lek har 15 kort som förbättrar vår hand och 16 som inte gör den värre så är det värt att dra.

Stanna på hård 17 eller högre

När man har en hård 17 (10-7, 9-8) eller högre bör spelaren aldrig riskera att bli tjock, och stanna på sin hand, även om givaren visar en 10. Varför är det så?

När spelaren har en hård 17 och givaren har en 10, har den sistnämnda 59.2% chans att ha en 17 eller högre och kommer direkt slå spelarens hand i 53% av fallen. Om du hur som helst bestämmer dig för att dra på en hård 17 så löper du 67.3% risk att bli tjock, vilket gör givarens nästa drag irrelevant. Om din hårda 17 består av lägre kort, till exempel 5-2-4-6, så löper du ännu större risk att bli tjock eftersom att det kommer vara färre låga kort kvar i leken.

Hur man spelar mjuka händer över 17

När du har en mjuk 18 mot en givares två uppkort, dubbla inte din hand eftersom att givaren enkelt kan förbättra sin hand. Däremot kan du dubbla om givaren sitter på 3, 4, 5 eller 6.

Om du har en mjuk 19 i ett H17-spel med en eller två lekar så ska du dubbla om givaren har en 6:a, då han har större risk för att bli tjock. Om det är ett skospel så bör du däremot stanna eftersom att givarens risk att bli tjock minskar med användandet av flera kortlekar.

Om du har en mjuk 20 bör du generellt alltid stanna på den.

 

Hur man spelar en stiff hand mot en givares 4, 5 eller 6

I blackjack kallar man en hand för “stiff” om den är mindre än 17 poäng men ändå löper risk för att bli tjock om spelaren drar. Vanligtvis är stiffa händer hårda med ett värde av 12, 13, 14, 15 och 16. Eftersom det vanligaste kortet i blackjack har ett värde av 10 (10, J, Q och K) så blir stiffa händer tjocka om spelaren drar ett av dem.

Detta funkar åt två håll. Om givaren har ett uppkort på 4, 5 eller 6 är det en stor chans att han kommer att dra en stiff hand. Om givaren har en 4 men inget 10-kort syns så har han/hon 49% chans att få en stiff, medan ett uppkort på 5 eller 6 har mer än 50% chans att bli till en stiff. Därför är det bättre att låta givaren leda vägen och möjligen bli tjock i stället för att testa själv. Även om givaren sitter på 4, 5 eller 6 bör du stanna på stiffa händer, även på 12.

Det är annorlunda däremot om givaren har en 2:a eller 3:a. Så låga uppkort tillåter givaren att dra fler än ett extrakort, vilket förbättrar chansen att få en hand inom spannet 17-21.

I ett spel med en kortlek, om givaren sitter på en 2:a och ett hole-kort på 10, så är det fyra 9:or, fyra 8:or och fyra 7:or som kan göra handen värd 21, 20 eller 19. Om hole-kortet inte är ett kort värt 10 blir alla 7:or, 8:or och 9:or en bra hand för att dra på igen, eftersom att dess respektive värden uppgår till 11, 10 eller 9.
Samma gäller för en givares uppkort på 3. Så, att inte dra på en hård 12 i detta läge ökar givarens chans till att vinna handen.

 

När man ska dubbla

Tillfällen då man bör dubbla skiljer sig mycket beroende på antalet kortlekar. Till exempel; i enleksspel vill man dubbla på en hand med ett värde av 9 mot en givares uppkort på 2. Det är så av två anledningar:

  • Du har redan blivit tilldelad låga kort (9-handen består av 7-2, 6-3, 5-4). Så, du har nu alltså en större chans att dra ett kort av högre valör och mindre chans att dra ett lägre kort som skulle göra din hand stiff.
  • Givaren kommer också ha större chans att dra ett 10-kort, vilket skulle bli en stiff 12-hand. Givaren kommer behöva dra igen och varje 10-kort kommer att göra honom tjock.

Om vi däremot spelade med fler lekar så skulle effekten av de redan delade korten minska med varje extra kortlek i spelet.

Samma logik går att applicera när man sitter på en 8-hand mot givarens uppkort på 5 eller 6. Spelaren har större chans att dra ett kort med högre värde, speciellt en tia, eftersom att lågvärdeskorten som utgör hans 8-hand (2-6, 3-5, 4-4), tillsammans med givarens 5 eller 6, redan dragits. När antalet kortlekar ökas är inte längre denna strategi värd att spela.

Vi nämnde kapitulation (surrender) tidigare och noterade att det är ett tillfälle för spelare att reducera förluster. Vissa casinon erbjuder denna möjligheten, trots deras önskan att maximera vinster, som ett sätt att få konkurrensmässigt övertag och attrahera spelare.

Så, kapitulation tillåter dig att minska förluster på dåliga händer, men det måste fortfarande användas på rätt sätt, annars är det inget mer än pengabortfall.
Det finns tidig och sen kapitulation. Tidig kapitulation erbjuds dock väldigt sällan och vanligtvis i vissa blackjack-maskiner. Därför kommer vi endast att skriva om strategier för sen kapitulation.

 

Late Surrender Strategies

Player’s HandDealer’s up-card
7-710 (in any single-deck game) or Ace (in a single-deck game with H17)
8-710 (in an eight-deck game) or Ace (in a 4+ deck game with H17)
9-6 or 10-510 (in any game) or Ace (in any game with H17)
8-8Ace (in any game with H17 and no DAS with 2+ decks)
9-79 (in any game of 3+ decks) or 10 (in any game) or Ace (in any H17 game) or Ace (in any S17 game with 2+ decks)
10-69 (in any game of 4+ decks) or 10 or Ace (in any game)
9-8Ace (in any H17 game of 2+ decks)
10-7Ace (in any H17 game)

Försäkring och Jämna pengar är dåligt för dig

Precis som med att splitta 10:or och 5:or bör en grundstrategispelare aldrig ta försäkring mot givarens Ess. Trots att casinon försöker övertyga spelare om att försäkring är något som sparar dem pengar, är det inget annat än en sidosatsning på huruvida givaren har ett 10-värdeskort under sitt Ess. Och givaren kommer att ha 10, J, Q eller K under sitt Ess i 31.37% av fallen i spelets första runda. Om din hand, eller andra spelares händer, innefattar ett 10-värdeskort så blir den möjligheten ännu mindre.

Jämna pengar är samma sak som försäkring och måste undvikas. Det är i grund och botten en genväg till att undvika de nödvändiga stegen för en försäkringssatsning.
Låt oss anta att en spelare har en blackjack och givaren har ett Ess. När man försäkrar lägger spelaren en sidosatsning, vanligtvis motsvarande hälften av originalinsatsen. Och om spelaren har en blackjack så får huset spelarens originalinsats (och i detta fall utropar en push) och betalar sin sidosatsning till ett 2:1-förhållande, i detta fallet $100 – motsvarande originalinsatsen.

Om givaren inte har en blackjack förlorar spelaren sin sidosatsning på $50 och vinner originalinsatsen till ett utdelningsförhållande på 3:2. I båda fallen slutar handen med att spelaren har $100. För att undvika dessa steg uppger spelaren helt enkelt Jämna pengar.

Bara som försäkring är det i husets favör att spelaren avstår utdelningsförhållandet i blackjack på 3:2. Så länge inte givaren har en natural.